Gråsugga (Isopoda)

Gråsuggan är ett landlevande kräftdjur som trivs i mörka och fuktiga skrymslen i trädgården. De blir mellan 5-15 mm långa. I Sverige finns ca 30 arter som lever både på land, en bit ner i jorden samt i vattendrag med sött eller bräckt vatten. Flera av dem är beroende av fukt för att överleva då de andas med gälar. Man har funnit fossiler som är ca 300 miljoner år gamla och de visar att flertalet arter ser likadana ut nu som då.

Gråsuggor är nyttodjur i trädgården eftersom de äter och bryter ner dött växtmateriel som blir till nytta för jorden.De flesta arter trivs bäst om natten och trycker på dagen under stenar, trädstockar, lövsamlingar och liknande som håller fukta samt hindrar solljuset.  Torkar de ut dör de. Flyttar man ex. på en kruka eller en parasollfot springer de iväg snabbt för att hitta nya gömmen, men ibland rullar de ihop sig som bollar. Då kan man lyfta upp dem och flytta dem till ett bättre ställe.

grasugga_1024x1024.jpg
grasugga_2_1800x776.jpg

Gråsuggor föds ur ägg och har då tolv ben, men som vuxna har de fjorton. En hona kan få upp mot 100 ungar per år. Gråsuggor kan bli flera år gamla och ömsar skinn hela livet, efterhand som de växer. Tittar man noga på en gråsugga ser man att kroppen är uppdelad i olika segment.  Huvudet längst fram är ihopväxt med kroppen och på det sitter två antenner. Sedan kommer sju segment eller plattor som kallas pereon, varje segment har ett benpar. Bakre delen kallas pleon och består av 6 mindre segment. Det är också här som gråsuggornas gälkamrar och gälar finns. I gälkamrarna samlas sötvatten som de hämtar syre ifrån.

 

Foto: iTRÄDGÅRDEN

 

 

2