Fingerborgsblomma
(Digitalis purpurea)

När man tittar på blommorna så förstår man varifrån den har fått sitt namn. Som små fingerborgar eller klockor sitter blommorna på stänglar som, beroende på sort samt växtläge, brukar bli runt 100-150 cm höga. Men det finns även lägre sorter. Nertill har plantan stora bladrosetter medan bladen är betydligt mindre på blomsterstängeln.

Det latinska namnet är digitalis, vilket också är en vanlig benämning på blomman ute i handeln.

Plantan är normalt tvåårig, vilket innebär att den frösår sig och sätter bladrosetter som övervintrar och först nästa år blommar den under juli-augusti. Men det finns även numera frön i handeln som ger blomning första året.

Färgen på blommorna varierar stort. Vanligast är rosa i olika toner, men även vitt, lila och persikofärgade och kan vara enfärgade eller fläckiga.

Fingerborgsblomman frösår sig lätt. Tusentals frön finns i frökapslarna efter blomningen. Hittar man ettåriga plantor är dessa lätta att flytta till önskad plats. Vill man inte att de frösår sig så klipp av stängeln så fort de blommat över. Men då kommer också växten att försvinna från trädgården så småningom.

Jorden bör vara lucker och väldränerad och växtläget sol till halvskugga. Blommorna utvecklas efterhand och stängeln blir därför högre och högre. Är det en blåsig sommar kan blomstänglarna behöva stöttas med en pinne, men annars är stänglarna rätt kraftiga och stadiga.

Om man en varm sommardag stannar till och lyssnar, så kan man höra ett instängt surrande och sen ser man baken på en humla sticka ut från i en blomma. För humlor gillar fingerborgsblommornas nektar.

Växten gör sig bäst i grupp om flera samt i samplantering med andra högre trädgårdsväxter. Gärna en bit in eller som bakgrund till lägre perenner. Den växer också vilt i Sverige, vanligtvis längs skogsbryn eller på kalhyggen i halvskuggiga lägen.

OBS! Växten är mycket giftig och får absolut inte förtäras! Den har sedan medeltiden används som medicinalört för bl.a hjärtåkommor.

 

 

Foto: iTRÄDGÅRDEN ©

Den här artikeln om giftiga växter kanske också intresserar dig.

Fler artiklar om perenner




Fler aktuella artiklar

Tack för att du besöker iTRÄDGÅRDEN!