Kirskål

Kirskål (Aegopodium podagraria)

Många har svurit över denna växt som rätt snabbt kan ta över en rabatt eller delar av trädgården. Rotsystemet är mycket rikt förgrenat, vilket gör att de dyker upp både här och där.  Även om rötterna ligger grunt kan det vara svårt att få tag i alla och de rotbitar som blir kvar i jorden vid rensning, bildar nya rötter och därmed ny kirskål.

Den sprider sig också med frö, efter att den i blommat med vita skira blommor som påminner om hundkexens blommor. Varje blombärande skott kan ge upp till 3000 frön. Dessa gror sakta, speciellt om vegetationen är tät och ljus inte kommer åt jorden. Bladen är gröna och treflikiga på en rak, kal stjälk.

Tidigt på våren dyker de upp och då är det bäst att börja rensa. Dra upp rötterna genom att försöka följa dem så långt det går. Då de ligger grunt kan man ex. använda fingrarna eller en mindre rävsa eller renskratta som hjälp. Försök få med så mycket rötter som möjligt. Finns rötter kvar i jorden kommer de att sätta skott.

Har man större ytor så kan man kväva kirskålen genom att lägga en ljustät markduk. Men den måste ligga i minst två år och över en större yta än där kirskålen växer, så inga rötter kan söka sig ut mot kanten av duken och ljuset.

Har läst flera tips om att plantera ex myskmadra eller andra täta och snabbväxande marktäckare som på så sätt kväver och tar ljus från kirskålen. Kan vara värt att prova.

Bladen kan tillredas som kål, därav namnet och användas i matlagning till stuvningar, sallader och soppor m.m.

Förr användes även kirskål som medicinalväxt, bl.a vid matsmältningsproblem och problem med urinblåsan.

Foto: iTRÄDGÅRDEN ©